Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Hörneå hamnar 1948

Topografi och vatten - titelsida

Hörneå för 8000 år sedan

Hörneå för 6000 år sedan

Hörneå för 5000 år sedan

Hörneå för 4000 år sedan

Hörneå för 3000 år sedan

Hörneå för 2000 år sedan

Hörneå för 1000 år sedan

Bjennön och Vadet för 500 år sedan

Hamnskär för 500 år sedan

Storhamnen och Blågrundet för 500 år sedan

Strandgården år 1685

Bäcksvadet på 1770-talet

Hamnskär på 1770-talet

Storhamnen på 1770-talet

Hörneå hamnar 1809

Hörneå hamnar på rysk karta 1809

Hörneå hamnar 1902

Hörneå hamnar 1948

Skeppsholmen i Bäcksvadet

Storhamnen år 1808

<<<>>>

Hörneås Fornhistoria

Topografihistoria

Skidspår i bronsåldern

Den glödande stenkulan i Granberget

Christer Engman – om – Sveriges Historia

<<<>>>

Hörneå historia

Hörnefors historia

Konst och Kultur i Hörneåfors

<<<>>>

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Hörneå hamnar 1948

Dagen före nyår 2024 skrivs ännu en artikel om hamnar i Hörneå, som nu är framme vid 1948. Åter är det en "Generalstabskarta" som anger följande:

Rikets Allmänna Kartverk 1907
Uppmätt 1902
Reviderad 1948

Således utgick man från kartan 1902 i den förra artikeln . Man undrar om det är samma karta som uppdaterats med information eller om själva kartan förändrats. Denna fråga får man svar på i bild 3. Referens ges till Lantmäteriet och hur de resonerar kring copyright.

Bild 1. Karta från 1948. Se text för detaljer.

Bild 2. Detaljer ur bild 1.

I anslutning till kartan 1902/1907 gjordes intressanta fynd i förhållande till förr och nutid. Vi återkommer till dessa i nedan lista:

1) Vintervägen (bild 1) från Hörneå/Bäcken by över myrar och Ängersjöns is är fortsatt utritad 1948. Beslut hade tagits 1901 att den inte skulle plogas, och därmed förlorar den sin betydelse. Att den är fortsatt utritad 1948 antyder att den är hårt förankrad i historien. Detta kan Skribenten bekräfta från bybor fram på 1980-talet.

2) Ängersjöns nivå över havet (bild 1) anges fortsatt till 20 meter (med referens till tidigare utredning), endast en knapp halv-meter borde skilja från 1902.

3) Man noterar att (bild 2) den dåtida byns namn "Bäcken" nu skrivs "Hörneå". I byn är nu ett skolhus markerat som idag är bygdegård.

4) Den gamla 1600-talsvägen från Hörnefors söderut (eg västerut) mot Långed är fortsatt nyttjad. Dagens E4 (från ungefär 1960) kommer löpa ungefär parallellt med denna väg, fast rakare och bredare. Vid 1910-talet byggdes istället Riks-13 via Norrbyn som är markerad på kartan 1948. Denna vägsträckning belyser utvecklingen av industrin på Norrbyskär.

5) Industriverksamhet på Bruket hade upphört tidigt på 1900-talet. Där är istället en ny damm byggd inklusive fisktrappa, som i sin tur rivits 2002. Från dammen försörjdes pappersindustrin med en vattentub (se även denna artikel).

6) På Hamnskär har stora ytor skapats av landhöjning och utfyllnad. På kartan 1948 anges "trämassefabrik". Detta är en sulfitfabrik för pappersmassa, men som även producerade sprit. Kring år 1951 tillkommer även en pappersmaskin.

7) Rosornas kyrka är markerad, men även den gamla kyrkan på Bruket verkar leva kvar och värd att markera 1948 men inte 1902/1907.

8) Den "nya" Herrgården på Bruket är nu försvunnen, då den är flyttad till andra sidan Hörneån och är inte längre markerad som "herrgård".

9) Vägen ned till Hamnskär blir allt viktigare då landsvägstransport av timmer ökar. Annars är det flottning som nog fortsatt dominerar. Detta har visats i olika artiklar om vedgården som är markerad på kartan 1948 (ett urval ges; Elektriska luftbanan på fabriken, Timmerrullare på Sulfitfabriken, Timmerrullarnas bock-kran - Hörnefors Sulfitfabrik, Erik Norgren – om vajer och kabel).

10) En kanal är grävd vid Hörneåns utlopp vilken tjänade bl.a. flottning. Denna kanal fanns inte 1902/1907.

I bild 2 är två sjömärken angivna i anslutning till Bäcksvadet. Märket längst åt väster står i botten av Bäcksvadet, i anslutning till Skeppsholmen från 1700-talet som grundats upp. Skeppsholmen ansågs så viktig att den blev ett landskapsmärke mellan Ångermanland och Västerbotten på 1700-talet, vilket vi återkommer till i framtida artiklar.

Det andra sjömärket står på Kusögern i sydöst. Den senare flyttades även under andra hälften av 1900-talet. Dessa var så kallade "ensfyrar" och var del av sjöfartsleder in mot Hamnskär snarare än mot Bäcksvadet. År 2005 lades Hörnefors hamn formellt ned, och ensmärken i bild 2 släcktes och sedermera revs.

Hörneå 1948

Bild 3. Karta från 1948 ligger i bakgrunden men på denna har kustlinjen från 1902 adderats i blått. Gröna pilar visar var väsentlig uppgrundning skett.

I bild 3 konstateras att uppgrundningen mellan 1902/1907 och 1948 är ganska omfattande. På fabriksområdet och Ågern kan detta vara påskyndat med att tippa skrot och aska från fabriken.

I bild 3 ses från väster (vänster) att Bäcksvadet runt Bjennön fortsätter att grundas upp. Nästa pil 2 åt öster (höger) visar att landförbindelsen till ön "Kusögern" slutits, ett område som idag har sommarstugor. På Bjennön, som är fortsatt en ö, noteras fyra sommarstugor eller båthus men ingen väg.

Pil 3 från väster visar att Långgrundet fått förbindelse med fastlandet, även detta ett sommarstugeområde. Pil 4 visar en betydande uppgrundning av Västerfjärden, den som idag kallas Fabriksviken eller Dyngviken då den är hårt förorenad av träfiber och bark. Där pilen pekar, eller snarare runt hela viken, fanns område för deponi.

Landtungan Ågern breddas och får mer hus än tidigare. Den östra sidan grundas upp betydligt, vilket delvis kan vara till följd av att aska spolades ut via ett långt rör. Ytterst på Hamnskär har uppgrundning skett, där även den så kallade "Tuppholmen" klivit upp ur havet.

Pil 7 från väster visar att Megrundet förlängts, förstärkts, fått väg och en stuga. Möjligen förstärkes grundet då man grävde kanalen.

Pil 2 från öster visar att botten på Österfjärden grundats upp betydligt. Detta kommenterades även i artikeln om Hörneå hamnar 1809, en process som således fortsätter då fjärden är mycket långgrund.

Pil 1 från öster visar att Storhamnen allt mer förträngs och mynningen grundas upp. Än idag 2023 är vattennivån i den avskurna sjön med samma namn 0 meter över havet. Därmed kan man förmoda att vattendjupet i hamnens inlopp 1948 var drygt en halv meter.

Redan på 1800-talet insågs för och nackdelar med uppgrundning. Uppgrundningen runt Bjennön och Bäcksvadet försämrade både fiske och möjligheter till hamn. Längre fram i tiden, på 1960-talet, möjliggjordes å andra sidan väg till Bjennön. För kustlinjen utanför Hörnefors, och i synnerhet Ågern och Hamnskär exponerades stora området av ny och värdefull mark. Inför Laga Skifte på 1880-talet hävdade Bäckens byamän att uppgrundad mark bör skiftas gemensamt mellan byarna Bäck och Hörne, där den senare i princip ägdes av Hörneå/Hörnefors Bruk AB. Bruket ansåg att de inte behövde medverka i Laga Skifte då de inte hade sådant behov. Frågan avdömdes i hög instans med avslag för byamännen i Bäck.

Kanske avslutas härmed denna oändliga artikelserie om hamnar. Istället kan några "spinn-off-artiklar" dyka upp om landskapsgränsen mellan Ångermanland och Västerbotten. Detta ämne finns även beskrivet i en bok, vari delar tangerar det som här avhandlats om Bjennön, Vadet och Skeppsholmen.

Gott Nytt År // Gunnar Engström, 2023-12-30

Besökare

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se